det känns väldigt jobbigt att när du är hemma i sunderbyn kan jag inte vara vid din sida och berätta hur mycket jag bryr mig och älskar dig, det är det jobbigaste just nu, dom har nu försökt väcka dig och har inte hört så mycket än sedan igår då jag fick träffa moster, som jag inte har träffat på jätte länge så de var skönt att få krama henne<3 men jag vill bara komma till dig, har inte träffat dig på jätte länge nu, men man får varken röra dig eller prata.. men det jag vill komma fram till är att jag älskar dig och jag vet att du kommer att klara dehär, för du är den starkaste människan jag vet, och jag att du kämpar så mycket du kan och jag kämpar med dig♥

Jag älskar dig Anna Renberg, glöm inte det, det går inte många sekunder genom mina dagar som jag inte tänker på dig♥

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0